Det här är mitt unika upplägg på mitt specialbyggda tangentbord

En stor anledning till att jag gillar specialbyggda tangentbord är för att kretskorten i dem använder sig av antingen en Atmel AVR- eller en ARM-kontroller. Det är två programmerbara kontrollers och som möjliggör att kunna använda sig av en speciell mjukvara som heter Quantum Mechanical Keyboard (QMK).

Jag gillar QMK för att det finns en hel del olika finesser som du inte hittar på ett vanligt tangentbord eller via något externt program som måste köras i bakgrunden för att det ska fungera, vilket är mer eller mindre en regel för de flesta “gaming-tangentbord”. Ett exempel på vad QMK kan göra är att jag har gjort så att min Caps Lock-tangent har programmerats om till att vara en specialtangent som fungerar som Escape när jag knackar på den och när jag håller nere tangenten aktiverar den ett annat lager[1]. Den och all annan funktionalitet fungerar alltså inte bara i mitt operativsystem, utan fungerar även direkt ur lådan i BIOS och i vilken dator som jag än kopplar in tangentbordet till.

1. Ett lager innebär att de fysiska tangenterna kan ha helt olika funktioner beroende på vilket lager som är aktiverat. Ett lager aktiveras oftast tillfälligt genom att hålla nere en tangent, till exempel att när jag håller nere Caps Lock förvandlas tangenterna h, j, k och l till mina piltangenter.

QMK har stöd för mycket olika saker! Bland annat ljud, blåtand, RGB-dioder, steglösa rattreglage, makron, OLED-skärmar och en himla massa olika specialtangenter som fungerar olika beroende på om du knackar på dem eller håller nere dem för sig själv eller i kombination med andra tangenter. Men var lugn, det här inlägget kommer bara att handla om vad jag har gjort med mitt förhållandevis enkla tangentbord, vilket är få men viktiga funktioner för mig. Meningen med inlägget är främst att ge en kort introduktion till QMK och att ett tangentbord kan vara så mycket mer än en ett vanligt tråkigt tangentbord.

QMK råkar också vara en mjukvara som är skriven i programmeringsspråket C och som inte helt oväntat är baserat på öppen källkod. Det ska dock redan nu tilläggas att man inte behöver kunna någon form av programmering för att man ska kunna göra några ändringar på ett tangentbord som använder QMK, dels för att allting är dokumenterat väldigt bra och dels för att det finns grafiska gränssnitt som QMK Configurator, vilket låter dig peka och klicka med musen.

Lager #1 - Standardlagret

På standardlagret hittar man alla de tangenter som man förväntar sig på ett tangentbord. Eller ja, de flesta tangenterna iallafall. För om du har råkat missat det är mitt tangentbord fysiskt mindre än ett genomsnittligt tangentbord, cirka 40% mindre för att vara exakt. De fysiska tangenterna som saknas finns istället gömda under ett eller flera lager som är (enligt mig) mer lättillgängliga än på ett fullstort tangentbord.

Den orangea knappen är vart du vanligtvis hittar Caps Lock, men på mitt primära lager har den tangenten blivit ersatt med funktionen FN1, vilket aktiverar mitt sekundära lager så länge som jag håller nere den och om jag knackar på tangenten fungerar den som Escape, en tangent som man ofta använder i textredigeraren Vim.

På den rosa tangenten har jag en specialtangent som fungerar som Backspace när jag knackar på den och när jag håller nere den fungerar den som höger Shift.

Den gröna tangenten är också en specialtangent, men som fungerar som en extra uppsättning piltangenter när jag knackar på dem och när jag håller dem nere fungerar de som vanliga tangenter, det vill säga AltGr, Super, Menu och Ctrl. De är egentligen lite för breda för att bekvämt användas som piltangenter, men de är händiga att tillgå när man exempelvis navigerar i GRUB och inte har båda händerna på tangentbordet.

Lager #2 - Det sekundära lagret

Mitt sekundära lager kanske kan uppfattas som lite överväldigande vid en första anblick med alla färgerna, men det är ett upplägg som vuxit fram över tid.

Den lila tangenten är vad man kallar för en kedjad tangent. Det innebär att när jag kombinerar den med exempelvis tangenten C fungerar den som om att jag hade använt mig av snabbtangentkombinationen Ctrl+Alt+C. Det innebär att jag nästan aldrig behöver använda mina vanliga Ctrl-tangenter som jag måste flytta på handen för att kunna nå.

Lager #3 - Det numeriska lagret

På mitt tredje lager har jag min numeriska del. Jag hade en gång i tiden ett extern numeriskt tangentbord som jag köpte när jag uppgraderade till mitt första kompakta tangentbord som saknade den numeriska delen. Men eftersom att jag sällan matar in siffror blev det att jag inte använde den vidare mycket och jag bestämde mig senare när jag hade ett programmerbart tangentbord att testa ett ‘numeriskt’ lager.

Jag aktiverar min numeriska del med den tangent där man vanligtvis hittar den vänstra Super-tangenten. Jag är en av de som aldrig använder Super-tangenten tangenten. Jag tycker nämligen att den sitter för obekvämt för att användas regelbundet som exempelvis en ‘modifier’.

Det var allt! Tror jag. Jag hoppas att du gillade mitt inlägg och det skapade ett intresse för specialbyggda tangentbord och den öppna mjukvaran QMK. Om vill läsa mer om QMK och deras funktioner har de mycket dokumentation att tillgå. Och jag lovar dig; det är en imponerande lista med funktioner som du inte visste att du behövde förrän du läste om dem!