Varför jag gillar den Vi-liknande webbläsaren qutebrowser

qutebrowser (uttalas “cute browser”) är en Vi-liknande webbläsare med ett minimalistiskt gränssnitt. Webbläsaren är baserad på Python, Qt och webbläsarmotorn Qt WebEngine. Projektet är fri mjukvara och finns under licensen GPL 3.0.

Det var när programmeraren Florian Bruhin, även känd som “the Compiler”, inte kunde hitta en webbläsare som han gillade, som han kom på idén att skapa en egen webbläsare. Sagt och gjort, den första versionen av qutebrowser såg sitt ljus den 14 december 2014. Florian hämtade stor inspiration från webbläsaren dwb och Firefox-tilläggen Vimperator och Pentadactyl. Tre projekt som båda är övergivna sedan länge, och inte helt osannolikt, tre projekt som jag har använt mig av innan qutebrowser blev en grej.

Muslöst arbetsflöde

Med Vi-liknande webbläsare, syftar man till att allting styrs via Vi-liknande kommandon. Även om det såklart går bra att använda ett pekdon om man önskar.

Ett exempel på några av de mer vanligt förekommande kommandona som man använder är, j och k för att skrolla ner och upp på webbsidan, gg för att hoppa till början av sidan, G för att hoppa längst ner på sidan, r för att ladda om sidan, d för att stänga aktuell flik, o för att ange en adress, O för att öppna en adress i en ny flik och u för att öppna senast stänga flik.

När man vill aktivera (“klicka” på musspråk) en länk, använder man sig av “hints”. Det finns lite olika tillvägagångssätt för hints, men vanligast är att man använder f, vilket öppnar en länk på samma sätt som om man hade ‘klickat’ på den. Med F öppnar man istället länken i en helt ny flik.

Det finns även en del händiga funktioner som “rapid mode”. Vilket fungerar som vanliga hints, med skillnaden att ‘hintsen’ inte försvinner när du har öppnat en länk. Detta eftersom att du snabbt och enkelt ska kunna öppna flera länkar i följd. Därav namnet “rapid mode”, vilket på svenska kan översättas till “snabbt läge”.

Med qutebrowser behöver jag nästan aldrig använda musen. De få gånger de händer, brukar vara på webbsidor som har fullständigt missbrukat JavaScript, eller om de har gjort något annat korkat.

Minimalt gränssnitt

I och med att man bara använder sig av kommandon, behöver man inte direkt några grafiska element. Som standard finns det två paneler; en panel där uppe med flikar, och en panel där nere med grundläggande information, som exempelvis visar vilken webbsida du är på. Dessa två paneler består bara av text och är kompakta.

Jag personligen tycker föredrar visuellt avskalade gränssnitt, eftersom att det blir mindre distraktioner, och för att man kan nyttja skärmytan mycket bättre. Vilket i det här fallet innebär att jag kan se mer av webbsidan. Och med min tio år gamla bildskärm, känns det som att varje pixel räknas, eftersom att dagens moderna webb lever efter mottot “mobile first”. Vilket resulterar i att hemsidor skalar upp till helt absurda proportioner när man besöker dem på en dator.

Blockering av reklam

Det finns stöd för att blockera reklam och andra integritetskränkande dumheter, med hjälp av biblioteket adblock-rust. Vilket är ett projekt som webbläsaren Brave ligger bakom.

Funktionsmässigt har blockering av reklam i qutebrowser en bit kvar till samma nivå som tillägget uBlock Origin, som finns till Firefox, men det finns iallafall ett fullgott grundläggande stöd. Man kan dessutom lägga till egna filterlistor om man önskar en mer omfattande skydd.

Distraktionsfri läsning

“Readability mode”, vilket på svenska blir.. läsbarhetsläget? Det är iallafall ett verktyg som är en räddande ängel för ens mentala hälsa. De flesta känner förmodligen till det, även om inte alla använder det. Det är ett verktyg som plockar ut artikeltexten och tillhörande bilder från den artikel som jag vill läsa, och som sedan presenterar mig en blank, distraktionsfri sida med innehållet. Allt visas dessutom med det typsnitt och den textstorlek som jag har valt.

Jag använder främst läsbarhetsläget när en webbplats inte publicerar hela artikeln i sitt webbflöde. Jag kan då fortfarande läsa artikeln, utan att bli distraherad av allt annat som brukar finnas på webbsidan. Vilket gör att jag också slipper bedräglig reklam och datainsamling. Det är också en trevlig funktion att använda när webbsidans stilmall, ehh.. låt oss säga, lämnar lite att önska.

Textinmatning på mina villkor

Med qutebrowser har jag möjligheten att använda min egna textredigare för att skriva text. Vilken jag brukar använda mig av när det är lite mer omfattande text och/eller när jag behöver tillgång till rättstavningsprogrammet.

Det kanske kan låta lite väl seriöst att använda en textredigerare för att skriva lite text på webben, men om man är van med att använda en avancerad textredigare som Neovim, känner man sig rätt naken och utelämnad utan den. Att för mig, skriva text med något annat än Neovim (eller någon annan Vi-klon), är brutalt och eländigt.

Videouppspelning på mina villkor

När jag tittar på video på webben, har jag möjlighet att använda min egna mediaspelare. Vilket för mig är mpv. Jag har ordnat följande inställningar snabbkommandon:

;v: spawn mpv {url}
;V: hint links spawn mpv {hint-url}
;m: spawn urxvt -e mpv {hint-url}
;M: hint links spawn urxvt -e mpv {hint-url}

Vilket innebär att jag kan öppna nuvarande webbsidan med min mediaspelare och öppna en “hint” med respektive kommandon ;v och ;V.

Samma kommandon fungerar med musik, men då spelas den bara upp i bakgrunden. Därför har jag två egna kommandon för musik, som fungerar på samma sätt, bortsett från att kommandona är ;m och ;M, och att en instans med min terminalemulator URxvt hoppar igång.

JavaScript

Nu minns jag inte om JavaScript tillåts som standard eller inte, men jag har valt att JavaScript ska blockeras som standard. För att sedan aktivera det, använder jag snabbkommandot tsh, eller någon variation som tSh eller tsH, beroende vad jag nu vill göra. Ett S istället för ett s gör ändringen permanent, och ett H istället för ett h inkluderar alla subdomäner också.

Bokmärken

Nu kommer vi till en av de saker som qutebrowser gör mindre bra. Just nu iallafall. Det finns stöd för bokmärken, men stödet är väldigt grundläggande. Du kan inte på något vis tagga eller kategorisera bokmärken, utan de existerar bara i en stor lista.

Jag har bokmärkt en del webbsidor, men det är mest för att de alltid ska finnas tillgänglig när jag besöker dem, utan att behöva skriva hela adressen om de har fallit bort från historiken. Utöver det använder jag istället bokmärkeshanteraren Buku, som jag skrev om för länge sedan. Där kan jag tagga mina bokmärken, för att jag enkelt ska kunna hitta dem senare.

Det mindre charmiga

Att använda en tangentbordsdriven webbläsare idag, är ibland inte alltid lätt. Inte för att qutebrowser är otillräcklig, utan för hur webben ser ut som den gör idag. Det finns—tro det eller ej—webbsidor som är fullständigt obrukbara utan ett pekdon. För tillgänglighetsanpassade webbsidor är väl onödigt? Människor med funktionsvariationer använder väl inte webben? Eller?

(Ja. Det var sarkasm.)

Man kan väl kort sammanfatta det hela med att skitifieringen av webben är ett faktum. Mer än så vill jag inte fördjupa mig i ämnet, eftersom att jag har som mål att—åtminstone försöka—bara prata om positiva saker på min blogg.

Slutord

Vilken webbläsare använder du? Dela med dig! Berätta gärna varför du använder den webbläsare du använder. Fick mitt inlägg, dig till att vilja prova qutebrowser?