Varför jag gillar Gentoo
Jag läste blogginlägget “Why I use Ubuntu” av Alan Pope. Ett intressant inlägg, som inspirerade mig till att skriva om varför jag gillar Gentoo, vilket är det operativsystem som jag använder.
Jag gillar det
Det är rätt enkelt egentligen: Jag gillar Gentoo för att det är roligt att använda det!
Vad som gör Gentoo roligt att använda, är att det är ett traditionellt, enkelt och anpassningsbart Linux-baserat operativsystem, som kommer med ett vettigt init-system.
Gentoo är ett operativsystem som är pålitligt, tråkigt och roligt, på samma gång. Det är pålitligt för att man alltid kan lita på att det fungerar, det är tråkigt för att det är superstabilt och att alla förändringar sker i små steg över tid, och det är roligt för att du kan kringgå allt det och göra precis vad du vill!
Jag gillar att det är jag som väljer nivån för hur enkelt eller avancerat, saker och ting ska vara. Om jag vill ha ett tråkigt och enkelt system som bara fungerar, med minsta möjliga kraftansträngning, kan jag få just det. Men jag har samtidigt alltid möjligheten att nörda ner mig i riktigt avancerade saker, flytta runt, ändra och byta ut precis varenda byggsten i Gentoo. Lite som hur Lego fungerar.
Jag gillar att Gentoo är skapat kring filosofin att jag som slutanvändare, med enkla medel och avancerade verktyg, ska kunna optimera och skräddarsy mitt operativsystem, helt utifrån mina personliga—och sannolikt unika—krav och preferenser.
För till skillnad från många andra mer konventionella alternativ, där jag får en färdig helhetslösning, är jag med Gentoo, inte i nåder av någon annans vision om hur ett operativsystem ska fungera eller se ut. Vilket såklart inte behöver vara en dålig sak, det är bara inget för mig.
Med Gentoo, anser man att om verktygen tvingar användaren till att göra något på ett specifikt sätt, jobbar verktygen mot användaren. Man menar alltså att verktygen ska tjäna användaren, inte tvärtom. En filosofi som jag tycker väldigt mycket om.
Familjärt
Jag minns inte exakt hur länge har jag använt Gentoo nu, men det rör sig om en 7-8 år iallafall. Och det får väl anses vara en respektabel tid ändå. Under de åren har jag lärt mig mycket om hur saker och ting fungerar, och kanske inte fungerar. Det har med åren blivit ett väldigt familjärt och tryggt operativsystem som jag mig bekant och hemma med.
Det fungerar
Gentoo är ett otroligt stabilt operativsystem! Jag kan aldrig minnas att jag har råkat ut för några större bekymmer genom åren. De gånger något har gått sönder, har det 99 av 100 gånger, varit mitt fel.
Och just stabilitet är något som jag med åldern, har kommit att värdera högre än något annat. Idag har jag en familj, heltidsjobb och andra intressen som fyller min vardag. Jag har inte vare sig tid eller intresse, för operativsystem som är annat än stabila. När jag sätter mig vid min dator, oavsett om det gäller produktivitet eller lek, vill jag att saker och ting ska fungera.
Programvarutillgänglighet
Gentoo använder sig av ett rullande släppschema, men med en takt som bär åt det lugnare hållet. Det finns såklart nya otestade paket att tillgå via deras ‘instabila’ förråd. Vilket man kommer åt med ett par enkla regler, antingen per paket, per grupp eller för hela systemet.
Mjukvaruförrådet som Gentoo tillhandahåller är förövrigt också ganska stort. I skrivande stund finns det 28 370 paket enligt Repology, vilket gör att det hamnar i toppen, sett till antal paket. Men om man ändå saknar något paket, är det enkelt att både skapa och underhålla egna paket.
Fri mjukvara
Gentoo förespråkar fri mjukvara, men försöker samtidigt inte påverka dig åt var sig det ena eller det andra hållet. De försöker inte heller försvåra åtkomsten av ofri mjukvara.
Gentoo tillhandahåller både fri och ofri mjukvara i sina förråd, men om du försöker att installera ofri mjukvara, kommer pakethanterare att säga till dig om det. Om du vill gå vidare, med att installera paketet i fråga, behöver du godkänna licensen. På det sättet kommer du aldrig att kunna råka installera ofri mjukvara av misstag, samtidigt som den ofria mjukvaran alltid kommer att vara lika lättillgänglig som den fria mjukvaran.
Väldokumenterat
Gentoo har en omfattande och välskriven handbok med tydliga instruktioner. Allt som du kan tänkas behöva och vilja veta, finns dokumenterat i deras handbok.
Om det ändå skulle vara något som inte finns med där, kan man alltid få hjälp via deras forum, sändlistor och via IRC.
Vänlig gemenskap
Gemenskapen för Gentoo är trevlig, hjälpsam och inkluderande, för alla, oavsett om du är en nybörjare eller en avancerad användare.
Nu är det rena spekulationer, men jag upplever det som att de flesta av användarna för Gentoo, är åt det äldre hållet. Att de kanske är lite mer erfarna, och därmed åt det mer pragmatiska och ödmjuka hållet. Att de inte längre har (eller aldrig har haft) det där behovet av att, med stöddig attityd, behöva bekräfta och hävda sig själv.
IKEA-effekten
Med IKEA-effekten, menar man att vi sätter ett större värde på det som vi själva skapar. Vi uppskattar en billig bokhylla mer än en dyr bokhylla, om det är vi själva som har byggt den billiga bokhyllan. Vilket jag antar, grundar sig i någon slags kognitiv jäv.
Jag personligen har alltid varit den som tycker om att skapa, bygga och att modifiera saker och ting. Att bygga ihop mitt egna operativsystem, är lika självklart som att jag har byggt mina egna datorer och mina egna tangentbord.
Missförstånd
Missförstånd är inget som jag gillar, men det är en punkt som jag vill ha med. Det förkommer några missförstånd kring Gentoo som jag gärna vill nämna.
Två av dessa, är att kompilera mjukvara skulle ta en massa tid, och att man måste kompilera och därmed “optimera” allting, för att annars skulle det inte finnas någon mening med Gentoo. Vilket förmodligen är de två av de mer olyckligare missuppfattningarna om Gentoo. Eftersom att jag tror att det är två missuppfattningar som får folk att inte vilja testa Gentoo.
Du behöver inte kompilera allting själv. Gentoo tillhandahåller faktiskt färdigkompilerade paket för vissa mer eller mindre större paket, som bland annat firefox-bin, libreoffice-bin och gentoo-kernel-bin. Om man vill kompilera dem själv, går det såklart bra att göra det.
Och nej. Det går inte emot vare sig filosofin för Gentoo, eller meningen med Gentoo. Att kompilera paket gör ingenting snabbare, iallafall inte om du har en dator från den här sidan av århundradet. Med det sagt, finns det såklart vissa specifika undantag för den regeln, men du kommer tyvärr inte att få en märkbart snabbare dator bara för att du har kompilerat din egna kärna.
Och att kompilera paket tar sällan lång tid, vilket också är ett annat vanligt missförstånd. Jag spenderar inte mina dagar med att konstant uppdatera min paket. De flesta paketen brukar bara ta några minuter. Även om det såklart finns undantag som exempelvis dev-qt/qtwebengine, ett ökänt paket som tar cirka en timme att kompilera med min nuvarande dator, men som med min 12 år gamla dator tar hela fyra timmar att kompilera.
Vad jag ogillar
Det finns inte mycket som jag ogillar med Gentoo. Inte vad jag kan komma på nu iallafall. Men en sak som skaver lite, är att även fast jag använder OpenRC som mitt init-system, är jag (för tillfället?) tvungen att dras med paketet sys-apps/systemd-utils. Vilket är ett paket med små verktyg och från systemd, bland annat tmpfiles och uvdev. Vilket beror på att ingen är villig att underhålla motsvarande alternativ. Det är kanske inte hela världen, utan det är mer av en principsak för min del.