Mitt Tangentbord - Mitt tredje specialbygge

Det har nu gått fyra år sedan jag byggde mitt senaste tangentbord. Det har varit ett tangentbord som har fungerat bra, men som nu är ersatt med något lite bättre.

Mitt nya tangentbord har ett nytt kretskort som enkelt programmeras i realtid med ett grafiskt gränssnitt. Med mitt gamla kretskort behövde jag skriva kod, kompilera koden och slutligen flasha den själv.

Det nya bygget är också mycket mer prisvärt än det förra, näst intill billigt med tanke på det är ett så kallat specialbygge (som det så fint heter på svenska) med avsevärt högre byggkvalité och fler funktioner än vad man kan hitta på butikshyllan.

Jag har beställt delar från flera olika butiker och jag har inte räknat på kronan vad allting hamnade på. Mitt resonemang har varit att jag behöver ett bra tangentbord, då finns det vissa saker som jag inte tummar på. De delar som jag har valt att köpa har varit förnuftigt prissatt, både i relation till vad man får för pengarna och vad som är ett rimligt pris för ett tangentbord. Jag skulle gissa på att allting (exklusive tangenter och kabel) hamnade på strax över 2000 kr. Vilket jag anser vara prisvärt.

Specifikationer

Här är alla delar som jag har använt mig av:

Kretskortet

Kretskortet heter Aves 60, vilket råkar vara min egna produkt. Det kommer med ett klassiskt ISO-upplägg, delad Shift-tangent på höger sida och det har även hotswap-sockets. Hotswap innebär att man inte behöver löda fast brytarna.

Kretskortet finns inte att köpa i skrivande stund, men min förhoppning är att kunna få ut det till återförsäljare senare i år.

Stöd för QMK, VIA och VIAL

QMK, VIA och VIAL är egentligen samma sak, men med olika utföranden. Jag skrev om mitt upplägg på mitt tangentbord och hur jag använder QMK på mitt gamla kretskort för ett par år sedan. VIA och VIAL är baserat på QMK, men använder sig av ett grafiskt gränssnitt som låter dig göra ändringar till tangentbordet i realtid. Du behöver inte kompilera och flasha något som du behöver göra om du bara använder QMK.

VIA och VIAL gör som sagt samma sak. Det som skiljer dem åt är att VIA är proprietär mjukvara, medan VIAL är baserat på öppen källkod (GPL 2.0). VIA var först ut och därför vunnit en del marknadsandelar på det.

Jag har valt att stödja båda eftersom att de flesta i tangentbordsgemenskapen använder VIA. Jag personligen använder och förespråkar såklart VIAL alla dagar i veckan.

Brytarna

Jag har i alla år använt Gateron Red. Jag tycker att de är bra och prisvärda brytare. Gateron har genom åren släppt en hel del olika brytare av alla dess slag i varierande prisklasser, men tyvärr har nya linjära brytare med lättare fjädrar lyst med sin frånvaro.

När Gateron—äntligen—kom med hela två lätta linjär brytare—som dessutom var fabrikssmorda—blev jag givetvis genast sugen på att testa dem. De två nya modellerna heter “G Pro White Linear Silver” och “Pro Red”. De har en tyngd på 38 gram och 45 gram.

Efter att jag har använt dem i några månader kan jag konstatera att de är väldigt bra. Det märks stor skillnad på dessa två och motsvarande ‘standardmodell’ som inte är smorda. Dessa har ett något dämpat ljud och de är båda mycket lenare att skriva med. Jag kan fortfarande inte bestämma mig vilka jag gillar mest, men det lutar nog åt de på 38 gram.

Tangentstabilisatorerna

Jag valde de omåttligt populära “screw-in” tangentstabilisatorerna från DUROCK. Det visade sig att de skulle vara ljusår bättre än de jag hade innan från GMK. Efter att ha försiktigt smörjt dem med lite med fett, låter de som ljuv musik när man hamrar på dem. Och eftersom att man skruvar fast dem behöver man inte heller oroa sig för att de ska lossna.

Tangenterna

Jag valde att återanvända mina gamla tangenter, som jag har använt dagligen sedan jag köpte dem för mer än fem år sedan. Tack vare att de är gjorda i PBT-plast är de fortfarande i ett bra skick.

Dessa tangenter kommer dock att bytas ut mot EnjoyPBT Scandi (förhoppningsvis) snart! Det var ett gruppköp med dem förra året och de ska tillverkas vilken dag som helst, om nu allting går som planerat.

Chassit

Mitt gamla chassi var ett klumpigt högprofilschassi med en vikt på drygt 1 kilo, med en handledsknäckande vinkel på 5 grader. Jag köpte det för att jag var lite otålig och för att jag skulle prompt ha ett svart högprofilschassi i aluminium på den tiden.

Mitt nya chassi är en lågprofilmodell med en snäll vinkel på 0°. Jag hade föredragit en högprofilmodell, men de finns inte att få tag med en vinkel på 0°. Nu när jag sitter med det framför mig tycker jag att det här chassit ändå ser helt okej ut. Det hade varit snyggare med svarta brytare nu när man ser dem, men funktion måste gå alltid gå före form.