Tillbaka från WordPress
Efter en liten utflykt med WordPress, har jag bestämt mig för att gå tillbaka till Jekyll. Gräset var inte grönare på andra sidan av ån.
Min tanke med WordPress, var att det skulle göra saker och ting lite smidigare för mig. Med WordPress skulle det innebära att jag kunde skriva och publicera inlägg, samt kunna hantera hela hemsidan, både via min dator och min telefon. Och jag skulle dessutom få stöd för kommentarer på köpet. Även om det tog lite emot med vetskapen om att WordPress är mycket mer tungrott.
Jag vet inte om det är min saknad efter det WordPress en gång var, eller om jag helt enkelt bara är allergisk mot allting som är nytt och ‘modernt’, men WordPress både ser ut som och fungerar som en säck med potatis idag. Tycker jag iallafall. Det är knökfullt med funktioner, allt packat i ett flådigt och uppblåst gränssnitt, som är svårt att navigera och att hitta bland. Samtidigt som det saknar grundläggande funktionalitet, som tvåstegsverifiering.
Jag fick vid flera tillfällen, prova mig fram när jag skulle författa ett inlägg. Flera gånger kunde jag inte hitta det jag letade efter, och fick söka efter lösningar på webben. Vissa saker klurade jag inte ens ut, även fast jag letade på webben. Bland annat klurade jag aldrig ut hur man gjorde numrerade listor. På allvar. Det är ju helt befängt.
Det var dessutom rätt klumpigt att försöka författa inlägg på telefonen. Visst. Jag har aldrig varit vidare duktig på att skriva på ett virtuellt tangentbord på en pekskärm, men deras klient gjorde inte saken bättre. Gutenberg är även på telefonen, både långsamt och omständligt.
Mitt arbetsflöde med Jekyll, ser helt annorlunda ut. Jag använder textredigaren Neovim till allting som har med text och kod att göra. När jag skriver inlägg till min blogg, brukar jag alltid ha Neovim i helskärmsläget och aktivera tillägget Goyo, för ett effektivt och distraktionsfritt skrivande.
När jag är klar med mitt inlägg, eller om jag har gjort någon annan ändring, bygger jag bara en ny version av min statiska hemsida—som består av 100% HTML-kod—med hjälp av Jekyll. Den nya versionen synkroniseras sedan till webbservern med hjälp av Rsync via SSH. Allt sköts såklart med ett skript.
Det känns som att jag aldrig kommer att kunna överge mitt nuvarande arbetsflöde. Jag har inga planer på att byta ut Jekyll, men projekt kommer och går. Det är möjligt att det kan bli utbytt mot någon annan statisk sidgenerator i framtiden, men det finns definitivt inget som kan ersätta en textredigerare som Neovim.